foto:Jessica Agert
Jonas Cederquist
"Du är tydligen en riktig författare." Processen från den där dagen i fjärde klass, då jag lindade in och sparade frökens kommentar om min uppsats, och fram till min debutroman Tornsvalan har varit lång. Men drömmen har, trots perioder av tomgång och tvivel, regelbundet sugit åt sig nytt syre. Till exempel från familj och vänner i födelsestaden Södertälje, som kring gymnasieåren började säga: "du borde bli författare".
Och från en vacker chilensk flicka, som när vi träffades på en fest sa: "jag ska gifta mig med en författare, som tar hand om barnen medan jag jobbar". Nu blev det visserligen bara nästan så, eftersom Solange och jag tar hand om Linnea och Amanda tillsammans. Och även Tornsvalan delar vi på, min Sol, eftersom du följt mig ända sen de första inledande scenerna.
Tornsvalan har till stor del funnit inspiration från mina högstadieelever vid Torsviks skola på Lidingö. De har gett mig inblickar i sina tankar och känslor, i sina relationer till sig själva, till varandra, till vuxna samt till världen i och utanför skolan.
Livet som deltidande lärare engagerar, det ger ständigt nya vinklar och många injektioner till författandet. Samtidigt som det ibland kan vara ett fysiskt och mentalt utmattande kaos. Men som bekant kan det födas mycket ur ett kaos …
Skolan innebär också en vardagssocial plattform, vid sidan om ensamma stunder i skrivarvrån hemma i Mälarhöjden, strax söder om Stockholm.
Jag har även ambitionen att skriva artiklar och reportage, främst inom idrott och ofta med historiska perspektiv. Att frilansa som journalist innebär en ganska nyckfull tillvaro, där den ena månaden är en guldgruva och nästa en tom kista. Ett par tidningar jag skrivit i är Populär Historia och Runners World. Löpartidningen är ett exempel på där yrkesliv mixas med skrivardrömmar och vardagsaktivitet. En löptur längs Mälarens strandpromenader ger både uttömning och nyladdning , såväl för kroppen som för hjärnan.
Tennisbanan tar också för sig av min fritid, och där krävs samma koncentration och fokus som när orden i en roman ska spetsas och slipas till. Med tillhörande frustration när bollar eller ord inte sitter riktigt där jag vill ha dem …
Jag har tidigare gett ut en bok om kvinnors insatser i det svenska försvaret under beredskapstiden, ett projekt som växte fram ur arbetet med Tornsvalan. Möjligen blir det fler böcker åt det hållet, men det är i romanen jag hittar bilder, känslor och ord som ger den där ilande känslan djupt in i maggropen.
Jag hinner nog både och, eftersom jag bara är 43 år …
Kanske blir det som lilla Amanda, 7 år, önskade häromdagen:
"Pappa, nästa gång kan du väl skriva en bok om mig."
Böcker av Jonas Cederquist:
Ögonvittnen berättar - Lottakårens kvinnor i beredskap 1939-45, Edita, 2004
Tornsvalan, Författarhuset, 2007
artikel i Lidingö Tidning
e-post till Jonas Cederquist: jonas.solange@swipnet.se